Mio min Mio

Vi åkte iväg till Mios möbelbutik utanför Malmö idag. Med vi menas jag och min sambo och vår lille son. Vi behöver en skänk till vardagsrummet och vi hade sett på webben att Mio hade en visserligen dyr men fin skänk som vi ville se närmre på. Klockan var lite innan tre när vi kom fram och Mio var fullt av folk.

Redan på parkeringen, innan vi gick in, drog vi oss till minne att vi hade varit där tidigare. På parkeringen alltså, men aldrig tidigare i butiken. Det var väl ett år sedan eller något och den gången skulle vi handla nån möbel eller nåt men till vår stora förvåning var det redan stängt när vi kom dit.

Men inte denna gången som sagt. Det var öppet och vi kom in i butiken och det var fullt med folk. Vi gick omkring bland barnmöblerna och tog tid på oss. Vi hann aldrig fram till skänken innan en man i personalen kom fram och undrade vad vi gjorde där. De hade stängt för 10 minuter sen och hade tydligen ropat ut detta i högtalarna. Mannen som sa till oss var trevlig och undrade om vi hade fått gjort vad vi skulle ändå och jag svarade att nja det var var väl ok. Varför sa jag det? Vi hade ju inte ens kommit fram och se den där skänken som var hela anledningen till att vi hade satt oss i bilen och åkt dit. Väl ute på parkeringen hade jag hunnit bli riktigt förbannad över hela situationen - inte nog med att de hade stängt sist utan nu hade de kastat ut oss innan vi fick tittat på vad vi skulle.

Händelsen utspelade sig 15:10 en lördag och det är ju helt kasst att de stänger så tidigt men mest är man väl arg på sig själv att man inte kollade upp vad som gällde. Men nu dröjer det nog innan vi åker till Mios parkering igen.